Hemma i Borran



Juni sov mest hela flygresan.

 Hej mina finisar!
Nu är vi hemma i Borås igen. Flyget som skulle ha gått kl 12.45, lyfte istället kl 18.15. Seg dag på flygplatsen alltså, men vi gillade läget och satt ute på terassen i solen istället. Vårt plan blev ersatt av ett annat plan som hade betydligt mindre benutrymme, man satt verkligen fast i stolarna. Att gå upp och kissa var ett stort projekt.

Flygresan gick väl helt ok, jag är ju extremt flygrädd. Varje gång jag sitter i planet så tänker jag att om jag bara överlever den här flygresan, så ska jag aldrig mer sätta mig i ett flygplan haha. Men så gör jag det ändå om och om igen.. Juni visa också sin "nya sida" i början av flygresan. Hon skrek dom första 10 min ungefär, men det kändes som en timma. Det berodde inte på öronen eller något sånt, för vi hade inte ens börjat rulla när hon satte igång.. Hon var övertrött bara. Sedan gick resten av flygresan jättebra för henne.

När vi väl kommit upp i luften köpte jag en liten flaska vin och drack upp den på någon minut, sedan kändes det lite bättre och jag somnade nästan till en stund.
Så här sammanfattade Erik flygresan:
"Juni skrek, dina tårar sprutade, jag satt som en liten sardin i en burk och det var 100 grader varmt, så här mentalt stressad blir man aldrig i hockeyn".

När vi landade i Sverige så var det bara ca 20 stycken av alla 240 passagerare som fick sitt bagage, såklart var också vårt borta.. Men när vi hade åkt 5 minuter från Landvetter så ringde dom och berättade att just mitt och Eriks bagage inte hade kommit bort, utan bara fastnat längst uppe på bandet haha. Hur stor är den chansen? Så nyss kom våra väskor hit med taxi.
Nu ska jag tvätta massor av tvätt, och sen kanske det blir en fika på Viskan.

Tusen tack Hanna, Rasmus, Malin och Alex för att ni tog hand om Tindra! Och för skjutsen hem inatt!